Sámi dakteávdnasat

Ihtin mon áigun mannat Johkkamohkkii, das lea seminárabeaivi sámi dakteávdnasiid birra. Sii čájehit filbma Álbmoga Viesus vuost ja gaskabeaivvimallásiid maŋŋil lea sagastalla dan ášši birra. Mon lean mielde panelis. Dat šaddá geldolaš.
Lean dutki (paleontologa) ja lean dahkan ollu osteologalaš barggu ovdal go šadden báhppa. Mon dieđán ahte dakteávdnasiid lea hui deahalaš dutkiide. Muhtu stáhta lea valdan sámi dakteávdnasiid sápmelaččain ja dat lei bahá. Leat suoladuvvon. Lea diehttelas ahte dakteávdnasat fertet mahcajuvvot ruoktot. Mii fertet respekteret sámi álbmoga, mii fertet respekteret váinniid.
Mun jahkan ahte dat šaddá intressanta seminarábeaivi ihtin. Boađe don maid! Johkkamohkkis d. 10.30, Folkets Hus ja maŋŋil Ájtte.

Samisk i Hemavan

I lördags var det dags för samisk gudstjänst i Hemavan, på SMU Fjällgården. I ekumenisk anda, tillsammans med Tärna Församling. Samisk gudstjänst där är alltid lite speciellt. Trespråkig fick det bli. För där bor det både nordsamisk talande, som ett resultat av tidig 1900-tals tvångsförflyttning, och sydsamisk (eller umesamisk) talande. Plus många som har förlorat språket.

Så både sånger, böner och andra texter var på ibland det ena, ibland det andra samiska språket. Och predikan på svenska. Svårt, visst, framför allt när man håller i gudstjänsten. Men också roligt och trevligt. Trevligt att träffa gamla vänner också, sedan den tid jag bodde i denna trakt. Såväl dagarna innan som dagen efter var det Storuman som gällde - bibelstudier, bilder från Kina och gudstjänst. Roligt att komma dit man bodde i 11 år!

Samiska kvarlevor

Sametinget har - med all rätt - krävt att samiska kvarlevor (kranier mm) i diverse institutionssamlingar skall återbördas och återbegravas. Ett mycket riktigt krav. Det är bara obegripligt att inte myndigheter har ordnat med det för länge sedan. Man tycker att alla borde vara med på detta. Men så är det tydligen inte. Vissa forskare menar att dessa kvarlevor skall vara kvar där de är, med tanke på framtida forskning.
Jag fick frågan vad jag tyckte - som samepastor och med ett förflutet i forskning. Som paleontolog hade jag att göra med mänskliga rester ibland, särskilt under den tid då jag arbetade på ett arkeologiskt museum. Jag förstår vad forskarna menar. Det går inte att utesluta att forskningen kunde ha nytta av dessa kranier framöver. Men det etiska ställningstagande torde vara solklart. Av respekt för de individer vars kvarlevor har blivit stulna skall de återbördas på ett så bra sätt som möjligt. Här måste forskningens intressen ge vika.

Man kan mera allmänt fundera över var gränserna går för forskning. För en del år sedan grävde man upp mummifierade inuitkroppar på Grönland, samt ett 1600-tals gravfält på Svalbard (holländska valfångare). Forskningsresultaterna var mycket intressanta och viktiga. Ändå kan jag mena att det inte var etikst försvarbart. Dessa individer begravdes inte för att sedan kunna studeras av forskare. Jag är mycket medveten om värdet för forskare och om vad som kan göras med sådana utgrävningsresultat. Men man måste varje gång fundera igenom de etiska aspekterna. Desto närmare i tiden, desto tybgre vägar de. I dessa fall hade jag nog valt att avstå. I samernas fall är det ännu tydligare. Det ligger så nära i tiden, det kan vara möjligt att identifiera individer och deras ättlingar kan vara kända idag. Ingenting kan försvara att de ligger kvar i institutioner och museer. Nu finns chansen att rätta till övergrepp som har skett i vetenskapens namn (fast rasbiologi var som bekannt inte mer än pseudovetenskap), och åtminstone lite grand göra upp med en svart sida i svensk vetenskapshistoria.

Lappskatteland

Lappskatteland är en bok som handlar om rotlösheten som de kan känna, som har förlorat kontakten med sina samiska rötter. Rekommenderat läsning. Se min recension på:
http://www.sandaren.se/default.asp?action=article&ID=2501&KeyWords=NoKeyword

Ännu bättre är förståss att prenumerera på tidningen Sändaren!

Samiskt kyrkoliv behövs

Har du hunnit läsa min artikel om samiskt kyrkoliv och samiskt självstyre i kyrkan i Världen idag?
Om inte det, så går det fortfarande att hitta artikeln här:
http://www.varldenidag.se/?aid=5253&sessId=UKHYV7BC&cat=9&b=1